Datorseende (CVL)

Som laborationsmoment i kursen finns det två (2) uppgiftsomgångar. För varje uppgiftsomgång finns ett antal obligatoriska och ett antal frivilliga deluppgifter. De frivilliga uppgifter kan ge bonuspoäng på den skriftliga tentan. Studenter som anser att datoruppgifterna tar för mycket tid i anspråk rekommenderas att endast lösa de obligatoriska uppgifterna.

Uppgifterna kan antingen lösas med hjälp av din egen dator (om du har någon) eller med hjälp av de PC/Windows- eller PC/Linux-datorer som finns i ISY:s datorsalar . De tider som är schemalagda i ISY:s datorsalar gäller för hela studentgruppen . Under dessa (lärarlösa) tider, och när det annars är lämpligt, får ni fritt disponera datorsalarna för att jobba med datoruppgifterna.
Om du har undervisning schemalagd i en annan kurs samtidigt som en schemalagd lab i TSDT08, så går du naturligtvis på undervisningen i den andra kursen!

Inlämnade redogörelser bedöms enligt följande:

• Den obligatoriska delen av varje uppgiftsomgång bedöms som Godkänd (G) eller Kompletteras (K).
• Om du även har löst den frivilliga delen i en uppgiftsomgång, bedöms hela redogörelsen med 0, 1 eller 2 poäng, utgående från den helhetsbedömning som framgår av kryssmarkeringar på det obligatoriska försättsbladet . Oftast finns bara kortfattade rättningskommentarer i återlämnade redogörelser, så prata vid behov med lektionsassistenten för ytterligare rättningsförklaring.
• Ungefärliga bedömningskriterier:
• 0 p: För många brister (t.ex. felaktiga resonemang eller slutsatser, för många bristande motiveringar eller för få frivilliga uppgifter är lösta)
• 1 p: Normalnivå (dvs. godkänd "standardredogörelse" ger 1 poäng)
• 2 p: Hög nivå på redogörelsen!
• Ju tydligare förklaringar och motiveringar till era svar, desto större chans till full poäng. Gör gärna kopplingar till kursens teorimoment!
• Summan av de poäng du fått på de två redogörelserna tillgodogörs dig som bonuspoäng på efterkommande tentor. Detta gäller så länge vi tillämpar bonuspoäng på tentor i kursen. Ingen garanti ges dock för att bonussystemet kommer att vara oförändrat från år till år.
  OBS - om du har fått poäng på en redogörelse, men måste komplettera någon av uppgiftsomgångarna, så måste kompletteringen inlämnas senast det första inlämningstillfället efter tentan för att du skall få tillgodoräkna dig bonuspoäng på den tentan!
• Det finns ett flödesschema med speciella regler för datoruppgifternas genomförande.

Generella regler för labbgrupper och datoruppgifternas redogörelser:

• Uppgiftsomgångarna löses i grupper om två studenter (ur samma lektionsgrupp). Endast om det finns ett udda antal studenter i en klass kan det finnas en grupp med tre studenter – alternativt kan en (men bara en) av grupperna bestå av en person. Du/ni som som önskar labba ensam eller i en 3-personsgrupp måste på förhand få detta godkänt av examinator (som bl.a. har möjlighet att lägga till en tredje person i labbgrupperna).
• Redogörelserna skall skrivas med ordbehandlare och uppvisa en god logisk struktur påminnande om en teknisk rapport, ha ett bra språkbruk och på ett generellt sätt beskriva resultatet av era undersökningar, inklusive tolkningar och slutsatser. Typsätt matematiska härledningar prydligt. Tag endast med signifikanta datorutskrifter/figurer, infogade på lämpligt sätt i den löpande texten. Tag bara med figurer som ni refererar till i redogörelsen.
• Beskriv gärna, då det är lämpligt , hur ni använder Kretslab för att lösa uppgiften. Rada dock inte upp en massa funktionsanrop, utan tala i stället om hur ni använt Kretslab-funktionerna (utskriftsfunktioner som t.ex. signal och spect behöver inte nämnas).

Inlämning av redogörelser:

• Er redogörelse i pappersform skall inledas med ett ifyllt standardiserat försättsblad , som häftas samman med den övriga redogörelsen/rapporten.
• Redogörelserna lämnas i hyllskåpet i B-husets korridor D, mellan ingång 25 & 27. Det finns ett låst fack med glasfront per lektionsgrupp. Lägg era papper i rätt fack.
• Som ett komplement till den skriftliga versionen, skall även motsvarande rapport skickas (senast datum för deadline) i digitalt format till examinatorn via Urkund .
• DEADLINE : Redogörelser för uppgiftsomgångarna skall lämnas in för rättning senast följande dagar:
• Omgång 1: Torsdagen den 17 november kl. 13 .
• Omgång 2: Onsdagen den 7 december kl. 13 .
  
  

Komplettering:

• Vid bedömning Kompletteras ska en ny redogörelse lämnas in. Den ursprungliga redogörelsen måste då bifogas – annars rättas inte kompletteringen!
  Ni behöver inte skicka kompletteringen till Urkund.
• Vid komplettering bedöms endast den obligatoriska delen. Du kan alltså inte plussa, dvs. få högre poäng, i samband med kompletteringen.
• Komplettering kan endast ske en gång per uppgiftsomgång. Om redovisningen inte godkänns efter denna komplettering, så blir bedömningen Underkänd . I det fallet måste datoruppgifterna göras om nästa år enligt det årets förutsättningar.
• Kompletteringar rättas endast efter tömning av inlämningsfacken inom kort efter följande tillfällen:
  • Torsdagen den 1 december kl. 13 , vilket ger dig möjlighet att få en eventuell komplettering av omgång 1 rättad innan förstagångstentan.
  • Onsdagen den 7 december kl. 13 . Notera att detta datum är deadline för inlämning av omgång 2, vilka rättas innan förstagångstentan. Kompletteringar som tas omhand idag hinner inte rättas innan tentan.
  • Torsdagen den 19 januari kl. 13 . Om du behöver komplettera och har väntande bonuspoäng, så måste kompletteringen/kompletteringarna lämnas in senast idag för att du, vid godkänd komplettering, skall få tillgodogöra dig bonuspoängen på ordinarietentan i december.
  • Fredagen den 2 mars kl. 13 . OBS - detta är slutgiltig deadline för komplettering.
    

Utlämning av bedömda av redogörelser:

7. Målbeskrivning

Efter genomgången kurs, dvs. inför tentamen, skall studenten ha följande kunskaper och färdigheter:

• Att kunna definiera och förstå innebörden av följande signalegenskaper: deterministisk, stokastisk, endimensionell, flerdimensionell, periodisk, icke-periodisk, tidskontinuerlig, tidsdiskret, amplitudkontinuerlig, amplituddiskret, analog, digital.
• Att kunna definiera och utföra följande signaloperationer: summering, multiplikation, integrering, derivering, multiplikation, tidsskalning, skiftning och spegling.
• Att kunna beräkna medelvärde, likriktat medelvärde samt effektivvärde för en periodisk signal.
• Att, med användning av fourierserier respektive fouriertransformen, kunna beräkna och skissera frekvensspektrum, amplitudspektrum, fasspektrum samt energispektrum för periodiska och icke-periodska signaler. Även signaler utgörande distributioner skall kunna behandlas.
• Att kunna bestämma amplitud- och fasspektrum för periodiska signaler medelst distributionsteori.
• Att kunna beräkna klirrfaktor (total harmonisk distorsion, THD) för periodiska signaler.
• Att kunna beräkna effekt för såväl periodiska som icke-periodiska signaler, med användning av bl.a. Parsevals formel.
• Att kunna definiera och förstå innebörden av följande systemegenskaper: tidskontinuerlig, tidsdiskret, tidshybrid, kausal, icke-kausal, antikausal, diskret, distribuerad, momentan, dynamisk, tidsinvariant, tidsvariabelt, homogen, additiv, linjär, stabil, marginellt stabil och inverterbar samt kunna undersöka ett givet system, för vilket sambandet mellan utsignal och insignal ges av ett matematiskt uttryck, med avseende på dessa egenskaper.
• Att kunna definiera begreppen impulssvar och stegsvar samt kunna beräkna dessa för linjära tidsinvarianta system, utgående från någon matematisk beskrivning av systemet.
• Att kunna ställa upp samt lösa den differentialekvation som beskriver sambandet mellan en utsignal och en insignal i ett linjärt tidsinvariant (LTI-) system som utgörs av en elektrisk krets uppbyggd av strömkällor, spänningskällor, resistanser, induktanser och kapacitanser.
• Att kunna beräkna strömmar och spänningar i en linjär elektrisk krets med användande av fourierserier vid periodiska förlopp samt med användande av differentialekvation, fouriertransform eller laplacemetodik vid icke-periodiska förlopp. Att kunna relatera olika termer i utsignalen till till olika händelser och nätelement.
• Att för given insignal kunna beräkna utsignalen för ett linjärt tidsinvariant system med användande av faltning samt känna till metodens begränsningar och fördelar.
• Att för given insignal kunna beräkna utsignalen för ett linjärt tidsinvariant system med användande av differentialekvation, fouriertransform och laplacetransform samt känna till de olika metodernas begränsningar och fördelar.
• Att kunna definiera samt beräkna fri svängning, tvungen svängning, stationär utsignal och transient utsignal samt kunna skilja de olika transientförloppen från varandra och förstå deras ursprung.
• Att, med kännedom om stabilitets- och/eller kausalitetsegenskaper, kunna bestämma systemfunktion med tillhörande existensvillkor utgående från differentialekvation eller pol-nollställediagram.
• Att kunna bestämma systemfunktion med tillhörande existensvillkor utgående från impulssvar eller frekvensfunktion (det senare endast möjligt om systemets stabilitets- och kausalitetsegenskaper är kända).
• Att kunna bestämma pol-nollställediagram utgående från differentialekvation, systemfunktion eller amplitud- och faskaraktäristik.
• Att kunna beräkna och skissera frekvensfunktion, amplitudkaraktäristik, faskaraktäristik och energiöverföringsfunktion för ett LTI-system utgående från en matematisk beskrivning av systemet i form av en differentialekvation, pol-nollställediagram, impulssvar, systemfunktion eller om systemet är specificerat som en elektrisk krets.
• Att kunna beräkna och skissera spektrum för de olika signaler som förekommer i ett amplitudmoduleringssystem.
• Att kunna hantera kaskadkopplade och återkopplade system.
• Att kunna hantera z - och K -parameterbeskrivningar för tvåportar i samband med olika belastningsfall.
• Att kunna definiera följande filterbegrepp: Idealt lågpass-, högpass-, bandpass-, bandspärr-, allpass- och minimifasfilter samt dämpning (komplex och reell), grupplöptid, 3-dB gränsfrekvens och mittfrekvens.
• Att kunna bestämma pol-nollställediagram och systemfunktion för ett frekvensselektivt filter med vissa givna krav på amplitudkaraktäristik.
• Att kunna bestämma gradtal, systemfunktion, pol-nollställediagram och amplitudkaraktäristik för Butterworth- och Chebyshev I-filter utgående från dämpnings- och rippelkrav på amplitudkaraktäristiken.
• Att kunna jämföra amplitud- och faskaraktäristikegenskaper för Butterworth-, Chebyshev I-, Chebyshev II-, Elliptiska- och Besselfilter.
• Att matematiskt, utgående från H ( s ), H ( ) eller given krets, kunna utföra LP<->HP-, LP<->BP- och LP<->BS-transformationer, samt kunna utföra transformationerna i s -planet (pol-nollställetransformationer).
  
• Att kunna lösa problem som kräver kunskaper och färdigheter från olika delar av kursen.
• Att kunna tillämpa kunskaper och färdigheter på nya och obekanta frågeställningar.